Ack, vad tiden går. Idag är det tio år (plus en dag) sedan jag först lanserade The Bearded Nerd som någon sorts substitut efter att ha skrivit för Gamereactor – i drygt åtta år. Mycket kan hända på tio år. Jag har bytt jobb, jag har börjat utforska det här med Lego igen (lite smått sådär), jag har lanserat två kortspel. Men mycket är också detsamma. Jag bor kvar i samma lägenhet (jag var på väg att byta men sen blev det pandemi, ni vet), Castlevania: Symphony of the Night är fortfarande favoritspelet och jag har fortfarande skägg (däremot desto mindre hår).

Tio år till? Sannolikt. Som ni troligen märker så har jag ingen större plan för Bearded Nerd som sådant, utan det är en plats för mig att dela med mig av saker som intresserar mig och fungerar lite som en dagbok – en webb-loggbok så att säga. Ett tag, ganska länge, höll jag aktivt kontakt med presskontakter och letade recensionsexemplar, men i längden så var det inte riktigt värt besväret. Nu spelar jag de spel jag är intresserad och recenserar dem om jag tycker att jag har något att tillföra.

Kanske får det här lilla jubiléet mig att ta mig i kragen och uppdatera det grafiska utseendet eller något sådant, eller kanske byta WordPress-tema. Men jag vet också, med stor säkerhet, att det förmodligen är ganska mycket jox med att överföra allt till ett annat format, och så roligt ska vi inte ha. Så vem vet.

Kan avsluta med några rekommendationer från tio år sedan. På tapeten var nämligen att SNK hade dött, igen, att Factor 5 satsade på utveckling igen (vilket tydligen tog cirka tio år för att få till vårens Turrican-återutgivning), och så hade Sony utannonserat uppföljaren till PSP. Sen utannonserades även Dark Souls och så hade jag min första (och sista) genomarbetade retrointervju med Digital Illusions.