Och så var Mortal Kombat släppt, och många av er har säkert hunnit springa och köpa det. Själv funderade jag på om jag skulle recensera det men jag kom fram till att det var onödigt. För jag skulle aldrig kunna ge det en rättvis recension. Jag börjar känna mig lite som den där Expressen-recensenten som en gång toksågade Tekken 3 med motiveringen att ”man kan slå folk som ligger ner”, men… seriöst?
Mortal Kombat är tillbaka på allvar. De senaste årens schabbliga låtsasslagsmål är bortglömda och nu ska det återvändas till originalet, så pass att man dumpar numreringen och börjar om. Nästan alla relevanta figurer är med (det vill säga alla från Mortal Kombat 1, 2 och 3), det är ett 2D-spel igen och kontrollen ska vara samma gamla simpla men lättillgängliga dynga som alltid. Och så ska det förstås vara chockerande. Mortal Kombat vs DC Universe var en skymf mot seriens fans, det förstår jag. Mortal Kombat utan en enda ryggrad på vift. Och onekligen måste man ta i från tårna för att chockera idag, post-Saw. Precis det gör Noob Saibot i sin fatality, han och Smoke tar tag i varsin fot och sliter sedan tills motståndaren fileas på mitten. Realismen må ha tagit semester men det saknas verkligen inte stympade kroppsdelar och avhuggna överkroppar i det här spelet. ... Läs hela texten