Utvecklarna bakom Skullgirls, före detta Reverge men nu Lab Zero, har problem. Deras utgivare körde fast i juridiskt strul vilket drabbade den lilla utvecklaren, trots att Skullgirls gick rätt bra. Därför har de nu vänt sig till fansen för att finansiera uppdateringar. Via Indiegogo kan man vara med och stoppa in pengar för att nästa figur, Squigly, ska bli verklighet. Går det riktigt, riktigt bra kan det bli fler. Och det behövs. Skullgirls var ett bra spel med den enda riktigt stora bristen att det saknades figurer.
månadsarkiv: februari 2013
Förbannelse och lycka
En av mina mest önskade Rock Band-låtar och tillika en jag trodde aldrig skulle dyka upp, Glory of Love, skulle dyka upp den 13:e. Det gjorde den inte, och Sony kunde inte ge något konkret besked varför. Till slut hörde Harmonix av sig och meddelade att man hade ”issues” och arbetade på saken, men att den borde dyka upp den 27:e.
Det gjorde den inte, och jag börjar tro att ”issues” inbegriper att Peter Ceteras hund har blivit överkörd av en europeisk Playstation 3-spelare, eller nåt. Det är i alla fall så enormt irriterande att ha en låt så nära men ändå så långt borta. Hade den aldrig varit aktuell att släppas så hade jag i alla fall inte väntat på den.
Skägg är bra för dig
En vetenskaplig undersökning har just konstaterat att skägg skyddar mot cancer och förhindrar hudens åldrande. Det verkar bero på att skägget blockerar UV-strålning (man får förmoda att det mest gäller området där man faktiskt har skägg). Så de flesta ser inte bara bättre ut i skägg, det finns även hälsomässiga fördelar. Så nu vet ni det.
Även hobbitar ser bättre ut i skägg.
100 stycken Gamereactor
Gamereactor har uppnått den aktningsvärda siffran 100 nummer sedan starten 2003. Idag trillade det senaste numret ner i brevlådan och det är en helt ny tidning att kika i, med nytt format och nytt papper.
Jag är inte förtjust i pappret, tyvärr. Det är matt och förmodligen hundra gånger mer miljövänligt än förut, men det känns som att jag ska riva sönder tidningen när som helst. Det känns också som att bilderna inte blir lika traditionellt knivskarpa som förut.
Många sektioner har fallit bort, som karaktärsprofilen, den onödiga Topp 200-sektionen, Journalen, filmerna och nerladdat. Generellt tycker jag att det är lika bra. Den nya köpguiden är mer kompakt och troligen mer användbar i längden, även om det kommer att bli trångt med två nya format. De kvarvarande sektionerna har inga enorma förändringar, det är den vanliga blandningen av nyheter och kul random grejs, en artikel, förtittar och recensioner.
Första monsterjakten på åratal
Jag spelade någon variant av Monster Hunter, kanske den första, på PSP för cirka hundra år sedan. Det var lite segt och mackligt men åtminstone rätt storslaget. Nu har jag testat demot på Monster Hunter 3 Ultimate, och det är… lite segt och mackligt men åtminstone rätt storslaget. Hurra för utveckling.
I grunden är det ett intressant och beroendeframkallande koncept. Samla material, fixa utrustning, spring ut och banka ihjäl gigantiska supermonster i episka strider. Visst. Men det känns fortfarande som ett nästan tio år gammalt spel som ignorerat all form av nytänkande. Så det har en usel kamera och en karta indelad i sektioner som gjorde mig enormt irriterad när monstret bestämde sig för att slåss precis i kanten, och varenda missad attack fick mig att flyga över till nästa sektion med tillhörande laddningstid. Det känns inte riktigt 2013.
Första intrycken av Mirror of Fate
Nintendo Europe var trevliga nog att släppa ett demo av Castlevania: Lords of Shadow – Mirror of Fate (undertitlarnas undertitel) så vi allihop kan prova spelet ett par veckor innan det släpps. Och det är ett intressant spel, helt klart. Mercury Steam har kombinerat stridssystemet från Lords of Shadow med ett sidscrollande upplägg som påminner om klassiska Castlevania men kanske mest specifikt om PSP-versionen av Rondo of Blood. Demot verkar börja en bit in i spelet med en hög attacker tillgängliga, och det tar ett litet tag innan jag kommer tillbaka till Lords of Shadow-flytet. Det känns som att jag vill spela det som Rondo, vilket raskt får mig dödad ett par gånger.
Blodia från Cyberbots får en actionfigur
I avdelningen oväntade figurer måste väl ändå den här detaljerade och poserbara versionen av Blodia (formellt BX-02 Blodia) från Capcoms mecha-fightingspel Cyberbots ta priset. Blodia styrdes av Jin Saotome som senare dök upp i egen hög person i Marvel vs Capcom, och båda två har figurerat här och där i Capcoms mer retroinriktade fanservice-projekt, men det här är ändå en överraskning. Inte för att jag samlar på robotar (som inte är Transformers) men det vore onekligen coolt att ställa Blodia och Jehuty i hyllan bredvid varandra…
Funderingar kring Playstation 4
Nu har jag hunnit smälta intrycken av Playstation 4, och det har dessutom dykt upp svar på lite fler frågor.
Hårdvaran:
Själva konsolen var ungefär som förväntat, men att Sony har stoppat in hela 8 gigabyte GDDR5-minne var en klar överraskning. Jag kan förstå att det var något utvecklarna ville ha, för mer minne är alltid bättre. Eftersom Xbox 720 också verkar ha 8 gigabyte (av oklar sort) vore det väldigt besvärligt att behöva anpassa spelen specifikt till Playstation 4, och det ville knappast Sony vara med om igen. Jag hoppas bara att det inte drar upp priset onödigt högt.
Mer spel till Neo-Geo X
Det blev inte bara startutbudet på Neo-Geo X. Mer upplyftande är det faktum att det släpps intressanta spel redan nu. 15 nya spel kommer att släppas i paket om tre åt gången.
BLAZING STAR
BREAKERS REVENGE
FATAL FURY: MARK OF THE WOLVES
KIZUNA ENCOUNTER
THE KING OF FIGHTERS ’96
THE LAST BLADE 2
METAL SLUG 2
SAMURAI SHODOWN 3
SAVAGE REIGN
SENGOKU
SHOCK TROOPERS
SUPER SIDEKICKS 3 – THE NEXT GLORY
TOP HUNTER
WORLD HEROES JET
Det är lite märkliga spelval och titlar halvvägs genom serierna, men några guldkorn är det helt klart. Mark of the Wolves är ju möjligen det bästa spelet på formatet, King of Fighters ’96 är helt klart acceptabelt, The Last Blade 2 är strålande, Metal Slug 2 är utmärkt och både Top Hunter och Shock Troopers är bra spel. Sen är ju både Breakers Revenge och Kizuna Encounter lite udda men kvalitativa fightingspel.
Playstation 4…
Jag måste sova, men visningen av Playstation 4 var rätt imponerande. 8 gig GDDR5-minne var mer än väntat och delningsfunktionerna utnyttjar Gaikai-tekniken till mer än att bara strömma demos. Handkontrollen är en slimmad variant av det som läckte nyligen. Bland spelen var det praktiskt taget inget jag hade önskat mig, trots att jag förutspådde Onos närvaro. Capcom visade Deep Down som ser ut att vara deras tolkning av Dark Souls (och dödsstöten för Dragon’s Dogma?) istället för någon fighting. Media Molecule hade inget konkret spel men visade en mycket märklig Move-hyllning med lovande skaparfunktioner. Jag gillade också Jonathan Blows nya The Witness, en blandning av Myst och Portal på en skum ö.