På min ursprungliga karta hade jag listat en hel massa grejer under Shibuya, men det visade sig att detta faktiskt tillhör Harajuku. Trots att det ligger inklämt mellan Shinjuku och Shibuya har Harajuku en egen identitet och massor att se. Vi började med södra utgången från stationen, där en stor shoppinggata leder iväg österut och det också finns en ingång till Yoyogi-parken. Vi travade iväg längs gatan och kunde konstatera att Harajuku är ännu mer shoppinginriktat än Shibuya. Det är också ett ställe med väldigt mycket västerlänningar och generellt har det lite känsla av turistfälla. ... Läs hela texten

Japan är inte direkt ett land med mycket natur. Typ halva landet täcks av Tokyo med omnejd, och det finns inte plats att ha husdjur, så istället har det vuxit fram en kultur av små ”kaféer” där man får umgås med djur. Kattkaféer finns i massor, även ormkaféer och (tydligen) ett getkafé. Vi besökte Forest of Owl, som alltså är ett ugglekafé, som ligger några våningar upp på en bakgata i Akihabara.

Intrycket när man kommer in är närmast terrarium. Det är dämpad belysning, några akvarier och mycket fejkdjungel i taket. När man väl betalat sig in för en timme (kostar 980 yen och inkluderar en dryck – jag rekommenderar dock att man tvättar händerna innan) får man komma in till ugglorna. Och det är precis vad det låter som. Runt om i ett halvstort, halvmörkt rum sitter ugglor överallt, på sina pinnar eller på golvet. Stora ugglor, små ugglor och pyttesmå supergulliga ugglor. Om man bara frågar så får man en handske och får sitta med en uggla på handen. Och det är himla mysiga djur. Ugglor är ju per definition internets favoritdjur (nej, katter räknas inte), och så coola.
... Läs hela texten

Så sitter jag på hotellrummet efter en väldigt lång dag. Vi reste igår mitt på dagen men i och med tidsskillnaden kom vi fram ett dygn senare. Att anlända till Japan är inga större problem. Man får fylla i en massa blanketter innan man går genom passkontroll och tullen bara. Vägen till hotellet hade jag kikat ut i förväg så där gällde det bara att hitta rätt plattform. Allt är ju trots allt skyltat även med romaji och de flesta av tåglinjerna har flerspråkiga utrop.

Vi skaffade ett Suica-kort som är en klar rekommendation. Det är ett kontantkort som man bokstavligen laddar med kontanter (genom att mata in dem i en automat). Sen går det att använda för resor, varuautomater och vissa butiker. Himla smidigt att inte behöva fumla med mynt. Jag hade visserligen tänkt använda kort så mycket det går, men det känns som att det inte riktigt uppmuntras, särskilt inte för Mastercard. Å andra sidan har vi hittat en bankomat i den lokala Seven-Eleven så den saken är löst. ... Läs hela texten