Blaster var huvudperson i det första numret av Transformers-tidningen jag fick, och var sedan en viktig karaktär under de följande två åren, så det är inte oväntat att han blev en favorit. Hans popularitet går dock knappast att jämföra med Soundwave, som ju är en av de allra mest ikoniska i franchisen. Därför var Blaster länge en simpel repaint av olika utgåvor av Soundwave, som inte var särskilt lik förutom att de båda förvandlades till kassettspelare, där Soundwave dock blev en freestyle och Blaster en hel bergsprängare.
månadsarkiv: juni 2022
Review of Storm Collectibles Golden Axe Tyris Flare
Golden Axe, in its Amiga version, was probably one of the first games where I got to play as a distinctly female character. Sure, there was Metroid, but there really is no comparison between the NES game and the huge, detailed Frazetta-esque sprites of the arcade game and its 16 bit ports. I probably played as Gilius at first, but soon discovered that Tyris was devastating with her screen-filling dragon magic. That she was running around in a tiny white bikini wasn’t a factor just yet.
So even though I’ve rarely played any of the Golden Axe games in a good thirty years, Tyris Flare is rather special as a game character, and I jumped on the preorder of this brand new figure from Storm Collectibles. The company makes a ton of game figures, but I haven’t had the opportunity to get any until now. She did end up being delayed for month after month, not to mention that she came packed with a blue dragon which bumped up the price even more, plus of course shipping and import fees. So while I’m not absolutely certain whether she was worth the cost and wait, let’s take a look.
Transformers Masterpiece och Legacy Skids
Ibland är det verkligen ketchupeffekt på Transformers. Den gamla minivanen Skids har inte fått någon ny figur sedan 2013, men så är han också en ganska obskyr karaktär. Sen blev det helt plötsligt två splitternya figurer inom några månader.
Masterpiece Skids var en ganska stor överraskning. Nog för att alla klassiska karaktärer får en chans förr eller senare, men han följer inte alls det numera etablerade temat med figurer som är extremt trogna den tecknade serien, ibland till förbannelse. Istället påminner han om de första åren med Masterpiece då det snarare handlade om att göra en lyxversion av den ursprungliga leksaken.
Sarah Àlainn and friends: Shionogi Music Fair – La Diva TV Live
Before One was announced, Sarah Àlainn performed in a live show with three other artists, which was released on CD with the somewhat cumbersome title Shionogi Music Fair – La Diva TV Live. Sarah was joined by Ryoko Moriyama, Seiko Niizuma and Ayaka Hirahara, neither of whom I had encountered before. Moriyama is a folk singer who has released some classics in her long career. Niizuma is mostly a musical artist, having performed in Miss Saigon and Les Miserables. Hirahara is a pop singer who performed the ending theme of Okami and has recorded a version of ”Inochi no Namae” from Spirited Away.
Vilken minikonsol är den bästa?
Det börjar redan talas om en Mega Drive Mini 2, men låt oss ta en titt på de befintliga Mini-maskinerna och försöka avgöra vilken som är bäst. Spoiler: det är SNES, med stor marginal. Det var kanske inte så oväntat, men jag kan i alla fall försöka bevisa det.
Om vi börjar med det rent matematiska. Hur många spel har konsolerna, och hur bra är dessa spel?
NES Classic Mini har 30 spel och ett stabilt 2,7 i snittbetyg.
SNES Classic Mini har bara 21 spel, men enastående 3,3 i snitt.
Mega Drive Mini (den japanska utgåvan) har hela 42 spel, men bara 2,3 i snitt. Här beror det dock delvis på att många spel är enbart japanska.
PC Engine Mini har 54 spel med dubbletter borträknade, men blygsamma 2,2 i snitt.
A500 Mini, slutligen, har 25 spel och snäppet bättre kvalitet men fortfarande 2,2 i snitt.
Street Fighter 6 visat och läckt
På Sonys State of Play visades en rätt maffig trailer på Street Fighter 6, som kommer att släppas nästa år. Ungefär samtidigt läckte också bilder på i princip hela karaktärsgalleriet, så det finns väldigt mycket att förundras över.
Till att börja med: denna gång finns ett ordentligt enspelarläge där man rör sig runt i Metro City. Man verkar spela som en egen karaktär och ryktet säger att det kommer att finnas ett figurskaparverktyg. En hittills okänd tjej slåss mot Chun-Li och hon kan också vara egenskapad eftersom hon inte finns med i läckan. En annan generell grej är att spelet är ordentligt hip hop-influerat i allt från grafisk stil till musiken, vilket egentligen är en återgång till Third Strike.