Jag hade precis hunnit kolla in Straxus när nästa utgåva av Transformers Generations Comic Edition damp ner (eftersom Hasbro Pulse inte tror på det här med kombinerad frakt). De första tre var stora, rejäla figurer, men här blev det istället en Voyager och en Deluxe, och båda är betydligt mer obskyra. Men Straxus var en höjdare, så hur är det med Flame och Emirate Xaaron?

För mig var förstås den sistnämnda det stora dragplåstret. Emirate Xaaron (varför har förresten alla figurer skapade för serietidningen namn med X? Xaaron, Straxus, Jhiaxus… Boltax?) dök upp från ingenstans i den svenska serietidningen när Simon Furman tog över, men i själva verket hade han funnits med länge i den brittiska serien. Eftersom den gavs ut dubbelt så ofta som den amerikanska fick britterna skriva egna historier som utfyllnad, och Xaaron var den diplomatiska ledaren för Autobot-rebellerna som var kvar på Cybertron. Han var en rätt udda figur, helt i guld, och med en väldigt robotisk mun. Men hans stora framträdande i våra serier var när Primus tog över honom som sändebud (och Unicron snart förintade honom). ... Läs hela texten

Med tanke på att det har släppts cirka en miljard olika varianter av Bumblebee de senaste sjutton åren är det lite ironiskt att det har varit väldigt svårt att få tag på en traditionell gammaldags Bumblebee. Den förra utgåvan i Earthrise var en exklusiv version som jag aldrig hittade, och jag fick nöja mig med Goldbug-versionen (som den i och för sig passade bättre som). Men nu är den äntligen här, förstås baserad på att Bumblebee dök upp i filmen från 1986.

Det första intrycket är att han är pytteliten. Till och med kompakta figurer som Beachcomber är större än honom, och han är nästan precis lika hög som exempelvis Scout-versionen av Powerglide. Men numera är det uppenbart att vi inte betalar per gram plast, utan hur detaljerad figuren är. Och Bumblebee är minst sagt detaljerad. ... Läs hela texten