Transformers Generations Comic Edition Decepticon Straxus

Jag har nog nämnt nummer 1 1988 av Transformers-tidningen ett antal gånger, då det var mitt första nummer och satte standarden för Transformers-berättande för mig. Därför var Blaster den stora hjälten och Straxus den första storskurken. Men som serietidningsfan är man ganska styvmoderligt behandlad av Hasbro genom åren. Det finns hundratals, kanske tusentals figurer som är specifikt baserade på hur en karaktär såg ut i tv-serien. Det finns tillbehör som är gjorda specifikt för att kunna återskapa en enda scen, till exempel att Masterpiece Inferno har en ställning för att hjälpa honom att bära Red Alert i sina armar, eller att den senaste versionen av Gears har en lucka för att stoppa in ett dataminne. Men det är sällan som karaktärerna som skapades för serietidningen får något nytt.

För tretton (!) år sedan fick Straxus en liten figur under namnet Darkmount, som bara hjälpligt påminde om hans ursprungliga design. Sedan började det ryktas om en ny Straxus baserad på den senaste versionen av Galvatron, och med tanke på att Straxus förvandlades till en flygande kanon vore det mycket lämpligt. Som en del av 40-årsjubiléet har Hasbro äntligen kommit ihåg att den gamla Marvel-serien existerade, och i år blev det fyra utgåvor av ”Comic Edition”. De första två var varianter av Grimlock och Shockwave med lite svarta linjer för att ge en känsla av gammaldags serietecknande, men de lockade inte särskilt mycket. Straxus däremot!

Nu är han äntligen här, och på det stora hela är det en väldigt bra figur, samtidigt som kompromisserna är uppenbara. Det fanns förstås ingen chans i världen att en obskyr figur som dök upp i ett nummer av den amerikanska serietidningen och några av den brittiska skulle få sig en alldeles splitterny figur, men det är oväntat många förändringar som gör att han känns väldigt annorlunda än Galvatron.

Till att börja med har Straxus ett väldigt unikt huvud, som är väl fångat här även om det känns lite litet. Underarmarna, delar av ryggsäcken, bröstplåten, höfterna och underbenen är nya, vilket är väldigt påkostat för en sån här specialutgåva. Förvandlingen är i princip identisk med Galvatron, men med en lite annan profil och en ny kanon samt att hans yxa ger honom ”hornen” på ovansidan. Jag har inte heller så mycket att säga om färgen, som känns ungefär så korrekt den kan bli med tanke på att serietidningen gladeligen bytte färg på honom från ruta till ruta. Det enda jag saknar är väl triangel-märkerna på låren, men det kommer väl någon tredjepartstillverkare att åtgärda med hundrakronorsflärpar man kan sätta dit. Han känns också ganska påkostad i färgsättningen med snygg skimrande blå plast och hyfsat med detaljer, även utöver den lite onödiga svarta seriedekoren.

Man får inte direkt vara kräsen som seriefantast, men Straxus (och förhoppningsvis den kommande Emirate Xaaron) är bättre än vad Hasbro hade kunnat komma undan med, och med tanke på att det tog trettiosex år är det troligen också den bästa Straxus vi någonsin kommer att få. Straxus säljs exklusivt via Hasbro Pulse men eftersom han är en ganska rejäl figur i Leader-klassen, och har en trevlig förpackning med en massa bilder från serien, så är han faktiskt överkomlig för 65 euro, vilket man annars får betala för en betydligt mindre figur i leksaksbutikerna. Eftersom han inte omedelbart sålde slut antar jag att serietidningsfansen inte är riktigt lika fanatiska som tv-seriefansen, men om du som jag råkar ha en nostalgisk koppling till Straxus råder jag dig att köpa den omedelbart. För någon fler lär det inte bli, åtminstone inte de närmaste trettiosex åren.

Och snälla Hasbro, om ni lyssnar: gör en version av Blaster med sitt serietidningshuvud. Tack!