Masterpiece Optimus Prime var en av prylarna som fick mig att börja samla Transformers igen för sju år sedan. Det var en mastodontpjäs som var extremt detaljerad och delvis gjord i metall vilket gjorde honom ordentligt tung. Det var ett solklart köp då trots att den kostade runt sjuhundra inklusive frakt. Sedan dess har det släppts ett flertal lika briljanta Masterpiece-utgåvor av Megatron, Grimlock, Starscream (och hans polare Skywarp och Thundercracker) samt senast Rodimus Prime, plus varianter av Optimus i alla tänkbara färger: vit som innerdelen av Ultra Magnus, nyutgåvor i rött fast med släp och allt, en mörktonad ”död” version (!) och senast en ”sista chansen”-utgåva av originalet. Lite less har man i alla fall hunnit bli.

Då är det en smärre besvikelse att Masterpiece nummer 10 är ännu en ny version av Optimus, fast i något mindre skala så han passar bättre tillsammans med Grimlock och Rodimus. Den här gången följer släpet med som standard och som på originalet (från 1984) finns lite krafs att veckla ut ur släpet, plus att det finns en liten Spike som kan sitta i förarhytten. Själva Optimus är omgjord och omdesignad för att vara mer poserbar och inte så enormt tung att han knappt kan lyfta armarna. Det är positivt. Men…

Sen kommer priset. Tvåhundrafemtio devalverade dollar. Visserligen mindre nu än för några år sedan, men fortfarande rejält mycket pengar för en lite bättre version av något jag redan har. Rodimus kostade mindre än så och honom hoppade jag över för tillfället eftersom det fanns brister med konstruktionen. Nej, nog för att Optimus alltid är superpopulär och förmodligen kommer att sälja rätt bra, men någon måtta får det vara.