Jag har skrivit alldeles för lite om Tommy Körberg, så det tänkte jag åtgärda lite nu. Den här musikaliska giganten föddes i samma stad som jag men är väl i hjärtat en ren stockholmare. Jag var för ung för att bry mig om hans tidiga prestationer. Jag skulle tro att jag såg honom först i Ronja Rövardotter, men som sångare var det nog ”Stad i ljus” som gjorde honom folkkär … på ett lite ironiskt sätt. Det är svårt att avgöra, men under studenttiden upplevde jag att den hyllades med en blandning av tillgivenhet och ironi. Men ändock, en schlager från 1988 lever vidare. Det är det inte alla som gör.

”Stad i ljus” var också det första spåret på ”…är…”, ett av ganska få regelrätta album av Tommy som inte är jazz, julmusik eller musikal. Det är en skiva som bara växer med tiden och den var alldeles för vuxen för mig när jag först lyssnade. Låt oss prata om alla låtarna här.

”Stad i ljus” alltså. Det är, förstås, en strålande röstprestation av en man som alltid gör strålande röstprestationer. Texten (liksom musiken av Py Bäckman) är mestadels nonsens men extremt svulstig på ett nästan kyrkligt sätt. Men det spelar ingen roll. Crescendot den sista halvminuten ger ståpäls, varje gång.

”Trubbel” skrevs ursprungligen av Olle Adolphson och det är en märklig, sarkastisk historia om svartsjuka och svek. Det är också en låt som jag överhuvudtaget inte förstod förut, men den är briljant. De dramatiska bilderna skapar svart humor och det jazziga lättsamma kompet skapar kontrast till den bittra texten.

”Va’ med mig” är en annan låt som jag börjat uppskatta mer även om jag inte är jätteförtjust. Den är lite för lång för sitt eget bästa men väldigt gungig och avslappnad i sin bild av ett enkelt förhållande (”Jag tar din kappa, du slår ut ditt hår. Min kind mot din, du luktar rök och vår.”). Låten skrevs av Sölve Rydell som annars är känd för den klassiska ”Julen är här”, även den med Tommy.

”Jag är” är inget mindre än skivans mästerverk. Den är skriven av en annan schlagergigant, Ingela Pling, och lika storslagen som ”Stad i ljus” men med betydligt bättre text och lite mer utrymme att andas eftersom den inte behövde hålla sig till 3-minutersgränsen. Musiken är fenomenal med mäktiga stråkar, piano och oboe. Det är en skamlös kärlekshyllning och en av de vackraste svenska pianoballaderna på den här sidan av Mauro Scocco.

Det är överhuvudtaget inte min genre, men även ”Boogie kl. 5.00” har sin charm. Mycket sax och bas i en svängig låt, men en bagatell.

”Jag vill ha dig här” är en långsam ballad med lite märklig elbas. Den har en nästan drömlik stämning vilket passar ihop med texten. Det är också en låt som växer och blir lika mäktig som ”Jag är” och ”Stad i ljus” på slutet. Som en lite lustig vändning fick den en engelsk version, ”When I Close My Eyes”, framförd av Carola några år senare. Hennes första skiva var ju annars en samling översatta engelska låtar.

”Samme man” är skriven av Ingela Pling och Anders Glenmark, och den har den typiska sprättigheten som Glenmark brukar ha i sina egna låtar. Det ger en allmän sarkastisk ton som jag inte är jätteförtjust i. Den har inte vuxit med tiden.

”Kärlekens rätt att ta” är lite för seg, särskilt i refrängerna. Den är skriven av Pugh Rogefeldt som jag annars inte bryr mig om alls, men den här är okej.

”Himlen är oskyldigt blå” är förstås bröderna Gärdestads klassiker och all respekt till Ted, men Tommy framför den mycket bättre. Kompet är däremot ganska ordentligt tillbakahållet, troligen för att det redan fanns en rad mastodontstycken på skivan. Stråkarna och gitarren är utmärkta även om jag gärna hade haft piano också.

Innan vi avslutar kommer ännu en svängig, märklig låt, ”Som månen sköljer dig i ljus”. Här är det faktiskt Tomas Ledin som har skrivit, men jag kan inte se att han har framfört den själv.

Och så allra sist, den mäktiga ”Vårvintermånad”. Det är ursprungligen en väldigt tam visa av Tore Berger, men med Tommys röst och det nya arrangemanget av Stefan Nilsson blir den fantastisk. Texten finns bara på ett annat ställe på nätet (i Tores version) och Popfakta känner inte ens till den i Tommys version. Så eftersom jag skrev ner den en gång kan jag lika gärna publicera den här. Och med den låten avslutas en strålande skiva med en rad mästerverk.

Vårvintermånad
Text: Tore Berger
Musik: Stefan Nilsson/Tommy Körberg

Nu kommer ljuset med skogarnas blånad
Nu sträcker flyttfåglar över mitt berg
Här är förändringens vårvintermånad
Och hela landskapet visas i färg

Och jag står ensam i mitten av livet
Där horisontlinjen kräver min blick
Jag samlar mod för att kunna ta klivet
Mot nya vidder i helhjärtat skick

Och så passerar mitt livs katastrofer
I mina tankar, och lyckans minut
Var aldrig mera än några små strofer
Om hur jag minns att en vårdag ser ut

Så varför skulle jag plötsligen våga
Och sätta kursen mot främmande kust
När mina anspråk har blivit så låga
Som några rader om längtan och lust

Och solen strålar som aldrig tillförne
Och vattnet glittrar och vindilar slå
Men i mitt hjärta har satt sig ett törne
Jag börjar frysa, men kan inte gå

Men länge lever en känsla, ett minne
Genom decenniers lagrade spår
Om att med vidöppet hjärta och sinne
Få gå förlorad i villande vår