När jag vandrar hem i kvällsmörkret ser varje bil vid trafikljusen ut som en drake i miniatyr, som bara väntar på att kasta sig över mig. Smaug i 48 fps och 3D är en syn man inte glömmer i första taget.

Som gammal Hobbit-fan (jag läste boken för över tjugo år sedan) måste jag dock påpeka att filmen har väldigt få likheter med originalet. Om man tyckte att det var helgerån när Faramir hade funderingar på att vara en skitstövel kommer man att få en hjärtattack nu. Utöver den allra vagaste av röda trådar (Mörkmården, alver, tunnfärd, Sjöstad och så vidare) är det en helt annan historia.

Dock är det en ohyggligt snygg historia med massvis av mer karaktär än originalet, sanslösa actionsekvenser och mer Midgård-referenser än vad någon kan räkna. Och eftersom boken mer eller mindre har hamnat i papperskorgen hade jag ingen aning vad som skulle hända. Vilket i och för sig också är trevligt…