Kategoriarkiv: Böcker

Den borttappade svärdsmannen

1 svar

Jag köpte The Lost Bladesman på bluray, praktiskt taget enbart av en anledning. Filmen handlar om Guan Yu, den närmast mytologiska krigaren från Romance of the Three Kingdoms som levde runt år 200. Förutom att han är min favorit i Dynasty Warriors-spelen är han också deifierad i Kina. Vi snackar stor nog att min morbror kunde hitta två statyetter av honom i en godtycklig butik i Kina. Stor nog att få en alldeles egen film med Donnie Yen i huvudrollen.

Det finns många legender kring hans liv men The Lost Bladesman fokuserar på en tidig historia. Innan Liu Bei etablerade sig med sina svurna bröder som kungariket Shu vandrande han länge runt och bistod andra krigsherrar. Vid ett tillfälle skiljdes Guan Yu från sina bröder Liu Bei och Zhang Fei, och tvingades söka fristad hos Cao Cao. Under det kriget gjorde han många stordåd, men glömde aldrig sin bror, trots eviga löften och lockelser från Cao Cao. Till slut fick Guan Yu veta vart hans bror befann sig, och gav sig iväg på resa tillsammans med broderns hustrur. På vägen besegrade han alla som försökte stoppa honom, trots att Cao Cao låtit honom gå. Den här historien är så känd att det till och med finns banor i några av Dynasty Warriors-spelen om just den sekvensen. ... Läs hela texten

Nu är Wheel of Time klar…

1 svar

När vi ändå är inne på fantasy, så har författaren Brandon Sanderson tydligen avslutat den sista delen av den minst sagt episka Wheel of Time-serien. Det var på tiden, minst sagt. Jag vet inte hur många böcker de är uppe i nu, men där kan vi snacka långdraget. Jag läste åtta innan jag gav upp, åtta på engelska då. De var uppdelade i två volymer på svenska, och jag tror jag läste åtta svenska och sedan fyra engelska. Det var 1997 någon gång och då kom jag ifatt utgivningen. Sen blev det en kombination av allt segare böcker och allt segare utgivning som fick mig att tappa sugen. ... Läs hela texten

Höstlugn och lönnmord

Lämna ett svar

Idag känns kolosser och jättedrakar långt borta. Istället för att beta av höstens spelutbud har jag krattat föräldrarnas gård och samlat ihop en gigantisk hög av lönnlöv som bara saknar en Kalle och Hobbe att hoppa i den. Det är trivsamt på något sätt, när man inte själv är tvungen att göra det. Jag känner inget större behov av att köpa villa och ägna min lediga tid åt gräsklippning, lövkrattning och snöskottning allt efter säsong.

Efter det klev jag in och ska nu ägna resten av eftermiddagen åt Barbro Bäcklunds bok Pintorparhäxans elev. Det är en lättläst biografisk roman om Barbros farbror Sverker, som växte upp i Västerbottens inland och som barn bodde på Arbetsstugan i Arjeplog. Att den är intressant för mig beror dels på att Barbro är en granne uppe där vi har sommarstugan, och dels för att min morfar gick på samma ställe några år senare, men den är välskriven och påminner i lite om Populärmusik från Vittula i sin stämning, även om den inte alls är lika komisk. Att bekanta släktnamn och platser passerar förbi är bara en bonus. Den boken och en stor kopp te så är eftermiddagen räddad. ... Läs hela texten

Fem uppfräschade nyutgåvor

Lämna ett svar

Jag beställde just ett paket från CDON med ett gäng grejer och insåg nu att de har något gemensamt. Allihop är nya versioner av något gammalt.

I slutet av månaden släpps ju nämligen äntligen Lejonkungen på Blu-Ray. Inte för att jag tror att det är någon kopiös skillnad mot DVD:n men mina favoritfilmer vill jag ha i så hög kvalitet som det bara går. Och Lejonkungen är verkligen en favorit, Disneys överlägset bästa och en av de bästa filmerna jag har sett. Jag hoppas också på något nytt extramaterial utöver det som fanns på DVD-utgåvan. Egentligen borde jag väl vänta och köpa 3D Blu-Ray-versionen som släpps i december då jag räknar med att ha en ny TV, men vi får se hur det blir med det. ... Läs hela texten

Terry Pratchett – den ofrivillige fantasyförfattaren

7 svar

Vid sidan av Neal Stephenson och Douglas Adams är Terry Pratchett den absolut bäste författaren jag känner till. Få har ett språksinne och en sån uppfinningsrikedom som han. Att plöja sig ner i en Discworld-bok är alltid ett nöje och en lingvistisk upptäcksfärd, för att inte tala om en humordos i stor skala. Han är onekligen en av de mest framgångsrika författarna i världen med sextiofem miljoner sålda böcker, men ändå är det få som skulle klassa honom som en riktig gigant. ... Läs hela texten

Liftarens Guide till Galaxen blir spel… igen…

3 svar

Det finns få böcker som är roligare än Liftarens Guide till Galaxen. Det skulle möjligen vara Discworld-serien i vissa ögonblick, men den är snarare underfundig än rent ut hysteriskt rolig. Douglas Adams mästerverk är svårtolkat, mest eftersom det krävs en sjuhelsikes detaljrikedom för att matcha fantasifullheten i berättandet. Filmen som kom för några år sedan belyste just det. Den var hyfsad men halvhjärtad och därmed i stort sett… menlös.

Men nu ska Liftaren bli spel och bakom spakarna står Hothead, som tidigare gjort Penny Arcade Adventures och Deathspank. Ganska duktiga typer, alltså. Inget annat är bekräftat, varken format eller genre, men jag hoppas nog på någon form av äventyrsspel. Frågan är om jag helst vill ha något som följer boken slaviskt eller ett fristående spel. Det finns onekligen en hel del bisarra äventyr att utforska, oavsett vilken av de fyra främsta huvudpersonerna man fokuserar på. ... Läs hela texten

Seriöst, ge mig Snow Crash-spelet nu!

Lämna ett svar

Så var Snow Crash utläst för …te gången och jag är i det där tillståndet, som Neal Stephenson så passande beskriver en karaktär i boken, där man bara vill hitta någon att berätta för. Jag har ingen halvmiljonspublik i en virtuell amfiteater att berätta för men det får gå ändå.

Jag tror att jag har ändrat uppfattning lite. Snow Crash skulle visserligen bli bra som MMO men förmodligen ännu bättre, och mer fokuserat, som ett hejdundrande actionäventyr. Tänk dig Call of Duty blandat med Uncharted… kryddat med Tron och Waterworld. Snow Crash är, i sin andra halva, en rad med spektakulära scener som hämtade ur vilket actionspel som helst, och oerhört visuell. Faktum är att den ursprungligen var tänkt som seriebok, och jag vet inte om den hade blivit bättre eller sämre så. Med en riktigt bra tecknare hade den kunnat vara det bästa sedan Watchmen (eller möjligen, hädiskt som det må låta, bättre), nu är jag nöjd att Stephenson och Moore valde olika medier så jag kan ha en favorit i vardera. ... Läs hela texten

Så var det dags för Snow Crash igen…

1 svar

Min favoritbok genom alla tider heter Snow Crash och är skriven av Neal Stephenson. Det har jag vetat ett bra tag men varje gång jag läser den, vartannat år eller så, blir det mer och mer uppenbart. Häromdagen öppnade jag den igen och det tog inte många minuter förrän jag var ohjälpligt fast. Från första sidan där vi möter The Deliverator, en högteknologisk pizzautkörare, och får en inblick i den alternativa nutid som Stephenson föreställde sig för tjugo år sedan. Det är en hysteriskt stiliserad värld där kapitalismen och konkurrensen har drivits till sin spets, där USA numera är ett lapptäcke av privatiserade stadsdelar och franchiser som ligger i någon sorts vapenstillestånd gentemot varandra. Det är osannolikt men ändå inom rimlighetens gräns på något sätt, en modern och ännu mer satirisk, om än inte riktigt lika dystopisk, version av Orwells 1984. ... Läs hela texten