Kategoriarkiv: Film

Guardians of the Galaxy, del två

Lämna ett svar

Guardians of the Galaxy vol. 2 är en märkvärdig film. Visst, den har sina uppenbara inslag av krass fokusgruppsplanering, men ändå är det ett rätt bisarrt resultat av de senaste årens Marvel-framgångar. Guardians of the Galaxy blev en jättesuccé, men man får inte glömma att det var en GIGANTISK risktagning. Guardians är överhuvudtaget inte kända utanför den inbitna seriepubliken (jag hade aldrig hört talas om dem och då är det rätt illa) och rollistan var motsatsen till kändistät. När Zoe Saldana (all respekt till henne, men hennes största roll är animerad) är det främsta namnet och huvudpersonen är en nobody från någon tv-serie så vill det till att man tror på upplägget. ... Läs hela texten

Missa inte Kubo

Lämna ett svar

Den hade väl aldrig någon riktig chans på en Oscar, då den släpptes samma år som Zootropolis och (i USA) Vaiana, men Kubo and the Two Strings är en animerad film som definitivt förtjänar uppmärksamhet! Kubo är en ung grabb som växer upp tillsammans med sin märkliga mor, med kraften att kunna styra pappersfigurer med musik. Men ondskefulla krafter letar efter honom och efter ett litet misstag tvingas han fly. Det hela blir en klassisk hjältesaga, lite Zelda, lite Neverending Story, lite Princess Bride, fast inramat i en japansk utformning (även om själva filmen är amerikansk). Jag kan dock ha synpunkter på att handlingen är lite väl förutsägbar och känns nästan uttryckligen som ett spel med tydliga bossfajter. ... Läs hela texten

Fantastisk personkemi och var man hittar den

1 svar

Jag såg den senaste Potter-filmen nyligen, den utan Potter. Som ”prequel” betraktad kan väl Fantastic Beasts and Where To Find Them jämföras med Star Wars 1-3, The Hobbit eller andra riskabla försök att följa upp en klassiker med en onödig ursprungshistoria som ändå bara är dränkt i referenser till den tidigare berättelsen. Så inte den här gången. Det är en fristående berättelse specialskriven för film, som åtminstone från starten bara har vaga kopplingar till Harry Potter. Albus Dumbledore namedroppas möjligen lite övertydligt, eftersom han borde vara rätt oviktig vid den tidpunkten, men annars är det en historia som står på egna ben. ... Läs hela texten

Nausicaä är grunden till allt

3 svar

Allt i japanska rollspel, då. Och kanske lite till. Filmen, och serien som skapades för att motivera utgivaren att publicera filmen, släpptes innan den japanska spelbranschen riktigt hade tagit fart, och är fortfarande ett mästerverk över trettio år senare. Den är fantasifull, vackert tecknad och både actionfylld och stillsam. Det märks också tydligt vilket inflytande den har på senare verk, varav många själva är förebilder i spelvärlden.

* Hironobu Sakaguchi har uttryckligen berättat att den inspirerade Final Fantasy, främst det faktum att chocobos är tagna rakt av från den här filmen. Hayao Miyazakis fäbless för luftskepp (även i Laputa, Howl’s Moving Castle och Porco Rosso) blev också återkommande inslag. Möjligen skulle man kunna säga att idén med att framma supervarelser för en enstaka jätteattack också är inspirerat av Nausicaä. ... Läs hela texten

The Lego Batman Movie är awesome

1 svar

När en film bokstavligen får dig att skratta innan den ens har börjat är det ett gott tecken, och The Lego Batman Movie drar igång utan pardon från första sekunden. Will Arnett stormtrivs som den Batman vi lärde känna i The Lego Movie – en bister tuffing som är bäst på allt. Men här tvingas han konfronteras med det faktum att även om han kan spöa Jokern, Catwoman, Penguin, Riddler, Bane, Two-Face, Poison Ivy, Clayface, Harley Quinn, Mr Freeze, Egghead, Condiment King (och alla andra Batman-skurkar du inte trodde fanns) innan middag så är det ett ensamt liv att vara Batman. ... Läs hela texten

Castlevania blir Netflix-serie

1 svar

Jag måste kolla så jag inte råkat försova mig till första april, men nej. Tydligen ska Netflix släppa en serie baserad på Castlevania, och man pratar om säsong ett så möjligen finns planer på att fortsätta ännu längre. Serien ska vara animerad och det är ungefär allt vi vet.

Alltså. Det är svårt att vara särskilt hypad. Det finns tusentals sätt som det här kan bli vedervärdigt. Det kan vara något fullständigt godtyckligt typ Brothers Grimm fast med en Castlevania-licens. Det kan vara baserat på den onödiga (och avslutade) Lords of Shadow-historien. Det kan vara baserat på erotic violence-pachinko. Det kan vara designat av Takeshi Obata. Det kan vara en spinoff av den gamla Captain Planet-serien med Simon Belmont som nån sorts macho-jock i skidbrillor. ... Läs hela texten

Vansinnigt vackra Vaiana

1 svar

Disney Animation Studios fortsätter att gå från klarhet (Frozen) till klarhet (Big Hero 6) till klarhet (Zootropolis) och den sviten fortsätter med Vaiana, det senaste äventyret som på många sätt återspeglar Disneys storhetstid på nittiotalet, men samtidigt bryter ny mark. Likheterna finns där: en ung flicka (”du har en klänning och en sidekick, du är en prinsessa!”) med stark vilja som i Lilla Sjöjungfrun, Pocahontas eller Mulan. Komiska djur. Fantastiska sångnummer. Men den är också annorlunda, med en ännu tydligare historia som bokstavligen planeras ut i förväg och en mer personlig relation mellan i huvudsak två karaktärer. Sen är det kanske sorgligt att det fortfarande ska behöva vara uppseendeväckande, men en mörkhyad polynesisk hjältinna är inte heller särskilt vanligt. Man fortsätter också på i Frozens fotspår genom att inte etablera någon obligatorisk romans eller överhuvudtaget ifrågasätta Vaianas kapacitet att lösa sina problem. ... Läs hela texten

Återbesök i Westeros, säsong sex

Lämna ett svar

Det är fortfarande ett bra tag kvar till nästa säsong av Game of Thrones, men jag passade på att inhandla bluray-versionen av säsong sex och se om det hela. Och som vanligt dröjer det inte länge – det tog mindre än två dygn. Den här säsongen var den första som är gjord utan stöd av en av G.R.R. Martins böcker och istället bara bygger på lösa planer. Men samtidigt tror jag att det gjorde att serieskaparna äntligen kunde sträcka ut vingarna och driva sina egna idéer. Slutresultatet kommer att bli helt annorlunda än vad som slutligen eventuellt skrivs av Martin (jag menar, med den utgivningstakten …) men det kommer inte att bli sämre. Utan bara en annan version av samma saga. ... Läs hela texten

Tämligen utmärkt Rogue One

Lämna ett svar

Jag var lite skeptisk till hela konceptet – vi behöver väl egentligen inte veta allt som har hänt i den där förbaskade galaxen? ”Many Bothans died to bring us this information,” berättade Mon Mothma i den första Star Wars, och det var tydligen allt som behövdes för att göra en ny film. Å andra sidan gjorde man ett helt nytt spel kring en rad bakgrundsinformation på sidokaraktären Georg Prime från Suikoden II, så ibland räcker det.

Och Rogue One lyckas generellt motivera sin existens. Även om den har vissa likheter med gamla beprövade Star Wars-klyschor (föräldralös hjälte som växer upp under blygsamma förhållanden, en charmig skurk med skit under naglarna, en robot med komisk talang och så vidare), så blir det inte riktigt förutsägbart och ganska ösigt. Vi får betydligt mer inblick i rebellernas organisation och det blir inga som helst jedis.  ... Läs hela texten

When Marnie Was There

Lämna ett svar

Så var det dags till slut. Den sista långfilmen från Studio Ghibli släpptes häromåret och jag har inte haft någon brådska att se den. Men nu beställde jag en rad filmer och en av dem var When Marnie Was There.

Regissören Hiromasa Yonebayashi är en relativ nykomling, men hans förra film Arrietty tillhör mina favoriter. Den här är också baserad på en bok, och påminner om många tidigare Ghibli-filmer som Whisper of the Heart eller From Up On Poppy Hill. Tolvåriga Anna, en enstöring som gillar att teckna, åker ut till släktingar på landet för att kurera sin astma. Där hittar hon ett övergivet gammalt hus och möter den mystiska Marnie, som blir hennes första riktiga vän. ... Läs hela texten