För ett par år sedan var det någon som spred ett fejkat rykte på Twitter om att Hudson och Konami tänkte köra ett nytt Bloody Roar. Det visade sig vara falskt, efter att ha intresserat en hel drös gamla fans. Nu är det dags igen. En obskyr blogg hävdar bestämt att Sony har tagit kontakt med Konami för att göra ett nytt spel på licensen.
Rent teoretiskt skulle det kunna ha en poäng. Bloody Roar var Playstation-exklusivt, ett tag. Del tre konverterades i ommixade versioner till Xbox och Gamecube, men ursprungligen kom det till Playstation. Bloody Roar var ett fartfyllt och ganska välgjort spel som kopierade Fighting Vipers som förstås var Saturn- och Dreamcast-exklusivt.
I modern tid vete sjutton om det skulle ha en publik. Kanske skulle man kunna göra en UFC-vinkling av det, där djurkämparna slåss i åskådarmatcher utan att det är en massa fjantiga superskurkar med lömska motiv bakom. Det skulle behöva ta sig på lite mindre allvar, och hålla borta alla groteska specialmonster. Då skulle det kunna fungera.
Nu tillhör ändå Bloody Roar det övre skiktet av medelmåttiga fightingspel, men det finns flera andra titlar jag skulle vilja se igen, utan att ens ge mig in i Capcoms enorma stall. Bushido Blade är förstås ett givet exempel, liksom Tobal no 1. Båda utvecklarna (Light Weight och Dream Factory) finns kvar, men frågan är om Square är intresserade. Sunsoft har det intressanta Galaxy Fight som hade ett rätt charmigt gäng karaktärer, men Sunsoft verkar ha väldigt lite utveckling igång numera. Deras Waku Waku 7 skulle också kunna vara kul. Möjligen också Toshinden, även om det vore mest teoretiskt, för alla de spelen sög i varierande omfattning.
Ett annat rykte säger att Killer Instinct kommer att återupplivas, och att det skulle vara anledningen till att Sony vill ha ett eget exklusivt fightingspel. Om det skulle vara så skulle det egentligen inte vara omöjligt att kika på ännu mer obskyra titlar, för att hitta något motsvarande. Sony äger faktiskt ett fightingspel, Cardinal Syn. Det var egentligen rätt ruttet, som någon sorts bastardblandning av Soul Blade och Mortal Kombat, men någon som Sony Santa Monica skulle säkert kunna göra något kul av det (med obligatoriskt Kratos-gästspel, han är ju med i allt). Ett annat halvuselt amerikanskt fightingspel som stod snäppet över de riktigt genomusla spelen var Mace: The Dark Age, som körde något sorts allmänt medeltidstema med samurajer, riddare, ninjor och arabiska lönnmördare. Men det borde vara Warner Bros som äger det numera, och de är nog fullt upptagna med sina Mortal Kombat- och DC-spel.
Eller så kan vi ge oss på det fullständigt orealistiska och hoppas på ett nytt Power Instinct…
En Power Instinct-uppföljare kan mycket väl vara det *mest* realistiska prospektet på den här listan. Vem anade att Matrimelee skulle släppas 2003, sex år efter Groove On Fight? Att det (äntligen) skulle konverteras till PS2 2006 som Bonnou Kaihou? Att vi 2009 skulle få se ytterligare en variant, Matsuri Senzo Kuyou, med fem nya karaktärer? Don’t count ’em out just yet. ^_^
Bloody Roar kan jämföras med Ehrgeiz – relativt ambitiösa spelsystem som aldrig kom till sin rätt.
Cardinal Syn var ett vämjeligt fult bottennapp, som i likhet med Destrega, Ehrgeiz, PowerStone och de nyare Naruto-titlarna använde det där usla ”free running”-systemet.
Ah, Mace, Mortal Kombat-varianten av Soul Edge och Toshinden (som i sin tur hade ett par acceptabla karaktärer och melodier, men inget annat på plussidan). Bättre än War Gods. Åtminstone.
Killer Instinct är… 90-tal, på gott och ont (…de loopade textraderna i KI Gold :=) Bättre känsla än MK, men ultravålds/combofester var så att säga mer sällsynta 1995 än 2013….
tl;dr: Good riddance. ^_^ De enda B/C-serier jag vill ha tillbaka är Eternal Champions (många originella specialattacker), SNK vs. ADK (Ninja Combat, Ninja Commando, World Heroes, Aggressors of Dark Kombat, Ninja Master’s!) och möjligen WeaponLord.