Jag har inte spelat World of Warcraft på åratal nu, men med tanke på hur mycket jag skrev om Blizzard när det begav sig så är det extra beklagligt nu när avslöjandena börjar hagla över företaget. Jag var i princip utsedd Blizzard-korrespondent ett tag och träffade dem vid fem tillfällen, inklusive två på huvudkontoren (både det gamla och det nya), så det blir lite mer verkligt än när exempelvis någon på Ubisoft, eller Naughty Dog, eller Insomniac, eller Riot har betett sig som ett svin. Hmmm, man skulle nästan kunna tro att det är ett grundläggande problem med den här industrin …

Vad är det då som har hänt? För att sammanfatta så pågår det en utredning mot företaget för bland annat sexuella trakasserier och diskriminering mot kvinnliga anställda. Det nämns exempelvis att man vid en Blizzcon-mässa hade ett ”Cosby-rum” dit man lurade kvinnor, komplett med en bild på Bill Cosby själv. Nämnas bör att han inte hade dömts då, men jag tror att det var en ganska känd hemlighet vid det laget. Blizzard har också haft en afterwork-tradition där man trakasserat kvinnliga medarbetare. Vid ett tillfälle begick en av dem självmord efter att nakenbilder av henne hade cirkulerat. Det har också nämnts att män på företaget gått in på det särskilda amningsrummet för att tjuvkika, vilket har lett till att man har behövt skaffa lås till rummet. Fler historier lär också dyka upp under utredningens gång, men uppenbart finns en ”tradition” och ”kultur” av uselt beteende.

Nu senast är det J. Allen Brack som har avgått som chef för Blizzard, vilket förstås är ett taktiskt drag och ingen större personlig förlust för honom. Brack tillhör den andra generationen och hade precis tagit över World of Warcraft när jag besökte dem i samband med Wrath of the Lich King. Det har inte framgått om han personligen har varit ansvarig för det som har hänt eller om han avgår för att distansera sig – men det är liksom det som är grejen. Han var chef för företaget. Det som händer på företaget är hans ansvar. Alex Afrasiabi, som också varit drivande för World of Warcraft under senare år men som jag aldrig hann träffa, fick sparken förra året, men han var knappast den ende.

På samma sätt har jag svårt att acceptera kommentarer från Mike Morhaime och Chris Metzen, som båda beklagar att sånt här har förekommit och att man ”inte har gjort tillräckligt”. Jag vet inte om de personligen varit inblandade, men samma sak här: de var med från början. De byggde upp företaget, de formade företagets kultur och de var fortfarande högt uppsatta chefer när det här har pågått. Det är inte något som de inte kände till, det är något som de har haft överseende med.

Givetvis kan inte Activision låta bli att visa sig usla i sammanhanget. Inledningsvis slog man ifrån sig och kritiserade utredningen. Man har dock anlitat ett konsultföretag för att komma till rätta med problemen, WilmerHale, som bara av ett sammanträffande råkar specialisera sig på att motverka fackbildning. I samma veva som Brack gick ut internt med att det som har hänt är oacceptabelt så skrev Fran Townsend, en Activision-chef som tidigare arbetat för Bush-administrationen (varför är jag inte förvånad?) att utredningen var missvisande och orättvis. Som av en fullständig slump så twittrade hon häromdagen en artikel om farorna med visselblåsare. Apropå ingenting.

Det återstår att se vad konsekvenserna blir av det här. Troligen inte mycket. Några fler chefer lär få gå, man kommer att göra något fint uttalande om att ”vi ska fördubbla våra ansträngningar”, och så släpps några trailers på Diablo 4 och nästa Call of Duty och så kommer alla att ha glömt den här historien. Activision-Blizzard är för stora för att påverkas i grunden. En liknande utredning mot Ubisoft pågår sedan förra året och jag vågar påstå att försäljningen av de senaste Assassin’s Creed och Far Cry inte påverkades ett skvatt.

Personligen har jag inte mycket att komma med. Jag har inte köpt ett Activision-spel som länge jag kan minnas eftersom de inte intresserar mig, och Blizzards spel har jag som sagt inte rört på länge, så en bojkott vore lite verkningslös. Jag kan bara konstatera att mina annars fina minnen av besöken hos Blizzard, och i förlängningen mina upplevelser tack vare World of Warcraft, har naggats i kanterna. Och det är förstås fullständigt irrelevant hur som helst. Det är inte jag som är ett offer för trakasserier och diskriminering. Jag är bara djupt besviken.