Data East är mest kända i mina ögon för diverse menlösa Amiga-konverteringar, men här handlar det om arkadoriginalen. Det är ändå ganska få som jag har spelat förut, så det blev ett intressant tillfälle att prova.

Bad Dudes vs Dragon Ninja har jag spelat på Amiga, men det känns betydligt bättre här. Spelkänslan är helt okej och konceptet är så 80-tal det kan bli, där ninjor kidnappar Ronald Reagan och ”bad” betyder ”cool”. Inget sensationellt men värt att prova, om inte annat för de actionfyllda sekvenserna. 2/5

BreakThru är ett lite udda shoot’em up där man kör en bil som har en hoppfunktion. Du styr själv hur snabbt du vill åka och oftast är det säkrast att ta det ganska lugnt, men ibland behöver man också ta sats och hoppa över ett stup. Det är funktionellt och utmanande men inte spektakulärt. 2/5

Burger Time är förstås en klassiker, men jag har aldrig förstått mig på det. Att man råkar stapla hamburgare med olika topping är helt godtyckligt för hela grejen handlar om att undvika fiender som idogt följer dig runt banan. Horribel musik har det också. Jag får faktiskt känslan av att Nintendo inspirerades av det här när de gjorde Wrecking Crew, men det var ett betydligt bättre spel. 1/5

Chain Reaction är ett versus-pusselspel, i samma skola som Puzzle Bobble eller Super Puzzle Fighter 2 Turbo. Det känns lite styltigt i kontrollen och inte lika omedelbart. Blocken samlas upptill, som i Puzzle Bobble, men istället för att skjuta dem så drar du till dig en trave och skickar sedan upp den, för att förhoppningsvis bilda kombinationer som försvinner och hamnar hos motståndaren. Värt att testa men saknar charm. 2/5

Gate of Doom (eller Dark Seal) är ett isometriskt hack’n slash som hämtar friskt från Dungeons & Dragons, till den grad att det kryllar av drakar och beholders. Det är förstås inte i närheten av Capcoms fantastiska licensierade spel, men ändå rätt okej. Jag skulle dock rekommendera att du hoppar över detta och ger dig direkt på uppföljaren, Wizard Fire. 2/5

Darwin 4078 är ett vertikalt shoot’em up som ser väldigt gammalt ut, med fula färger och lågupplöst grafik. Titeln syftar på att du utvecklas genom att samla på dig bonusar, vilket ger dig nya vapen hela tiden. Men det är fortfarande ett väldigt gammaldags spel och rätt frusterande. Xevious-mekaniken med att bomba fiender på marken fungerar inte särskilt bra eftersom det är svårt att se vad som är på marken till att börja med. 1/5

Lock’n Chase är en rätt skamlös Pacman-klon, kanske möjligen även med lite drag av Taitos Lupin the 3rd. Du spelar som en inbrottstjuv som ska rensa en byggnad på skatter, som av en ren händelse består av prickar i en labyrint, medan fyra vakter jagar dig, som av en ren händelse har olika färger och namn och i viss mån uppför sig olika. Den enda nymodigheten är att det finns automatiska dörrar som du behöva tajma dig förbi, och att du kan stänga dörrar bakom dig för att styra undan närgångna vakter. Efter att ha rensat rummet behöver du också fly för att klara banan … som sedan börjar om från början igen. Värt att testa, men bara en gång. 2/5

Sly Spy är ett annat spel jag minns från Amiga. Här handlar det om en ohejdad ripoff av James Bond, fast dunderamerikansk. Du glider runt i finskjorta och Ferrari, och pangar skäggiga Mellanöstern-terrorister i ett skamlöst stereotypt spel. Det påminner faktiskt om en sämre version av Bad Dudes vs Dragon Ninja, så spela hellre det. 1/5

Tumble Pop är ännu en i raden av Bubble Bobble-inspirerade enskärmsplattformspel. I det här spelet besegrar du fiender genom att suga upp dem i din magiska dammsugare och sedan kasta dem in i väggen eller varandra. Det känns nästan lite för enkelt eftersom fienderna är tämligen dumma och lätta att få fast. Känslan påminner lite om Parasol Stars och är betydligt sladdrigare än Taitos klassiker, men det är ändå underhållande och lär vara ännu bättre på två spelare. 2/5

Wizard Fire (eller Dark Seal 2) är en oväntad höjdare och förmodligen den största behållningen med den här samlingen. Det är i stort sett samma spel men ordentligt uppfräschat, med mer påkostade miljöer och snyggare sprites. Hjälteskaran har ersatt ninjan med en alv och en dvärg, och alla fem hjältarna har extremt ostiga röster i de tecknade mellansekvenserna. Det är förstås hejdlöst obalanserat och tycker om att kasta drakar på dig från höger och vänster, men det är underhållande och har faktiskt riktigt bra musik. Jag får också en märklig känsla av att de här spelen någonstans inspirerat en ung Hidetaka Miyazaki. Det är inte bara namnet som låter liknande, det finns också en motsvarighet till chaos eater, jobbiga insekter som skjuter blod, och en spindelboss med kvinnohuvud. Inte heller det här kommer ens i samma postkod som Shadow Over Mystara, men det är väl värt en genomspelning. 3/5

Data East Arcade 1 har några smått intressanta spel att testa, men precis som Technos motsvarighet är det mesta rätt menlöst. Data East har faktiskt en uppsättning rätt hyfsade arkadspel så förhoppningsvis kommer det mer sånt längre fram.