Nu håller jag på att spela igenom Wrath of the Lich King igen med min worgen, och den här gången hade jag tänkt fokusera på Storm Peaks istället för Icecrown som sist. Eftersom jag är arkeolog hade jag tänkt fokusera på dvärgarna och Brann. Jag hade fått för mig att det inte fanns särskilt många uppdrag i området, men nu vet jag varför. Jag hade missat ett litet uppföljningsuppdrag där man skulle iväg och leta rätt på en borttappad goblin. Senast hoppade jag över det helt, men det visar sig att det var nyckeln till nästan allting i zonen.

De senaste timmarna har jag nu svingat mig mellan drakar med änterhake, blivit kompis med enorma blå valkyrior, försökt brotta ihjäl en drake, besökt ett fruset slagfält, spöat ett par jättar och varit alltiallo åt en mindre gudom. Det har helt enkelt varit en sjuhelsikes massa coola saker att ägna sig åt, och helt plötsligt har jag hittat ett syfte med det här stället. Visserligen tycker jag fortfarande att det är lite väl opolerat ibland och låååånga transportsträckor (gudskelov för epic flying) men storslaget så det räcker och blir över. Jag har också fastnat för musiken som är ohyggligt pampig och tillsammans med Grizzly Hills bland det bästa i spelet.

Det jag antar att sensmoralen är, är att man inte ska avfärda någon zon i World of Warcraft numera. Det jobbiga är bara att jag missade stora delar av 1-60 genom att fokusera på alkemi och arkeologi nu senast. Det lutar åt ännu en till figur…