Imorse klev jag upp tidigt för att se den nya trailern på The Hobbit. Och jag blev inte besviken, trots att jag bara hann ta en snabbtitt i lågupplösning. Kanske var det bara morgontröttheten, men nu såg jag igenom den igen och jag ryser hela vägen. Oerhört stämningsfyllt och samtidigt mer lättsamt, bitvis, än det mesta i Sagan om Ringen. Precis som det ska vara. Återbesöken i Hobsala och Vattnadal kommer att vara ren kärlek och de enstaka glimtarna av nya platser bådar väldigt gott. Och så är Nya Zeeland fortfarande den perfekta sagovärlden.

Ett år kvar. Ett år av plåga. Ett år kvar till cirka tre timmar filmbriljans i 48 rutor per sekund, tre dimensioner och högre upplösning än någon biosalong nära dig eller mig kan uppbringa.