På sistone har jag råkat samla på mig en del vinylskivor. Inte för att jag äger en vinylspelare, men för att de är trevliga samlarobjekt och snygga att visa upp. Det började med att jag ville ha en Queen-skiva att ställa i hyllan, bakom min Figuarts-Freddie. Det råkade sedan bli en laserdisc istället. Men tanken fanns kvar och lite senare snubblade jag över en del favoritalbum på loppisar. Men det där med att visa upp dem har varit ett litet problem.

Tanken var först att köpa en ram för fyra album, i kvadrat. Men det visade sig klurigt. Jag hade utgått från att exempelvis Amazon skulle ha alla tänkbara format, men det fanns inget som riktigt passade och de närmaste var väldigt dyra. Så istället gick tankarna, som vanligt, till Lego. Jag bygger ju andra stativ av Lego, så varför inte en ram? Numera finns ju också riktiga Lego-tavlor, så det finns ett antal olika officiella hängningsanordningar, både för montering upptill och baktill.

Så jag började experimentera, och upptäckte till min förvåning att två LP-skivor i bredd nästan exakt tar upp 78 knoppar (drygt 62 centimeter). Och 80 knoppar är bredden på en stor basplatta (48×48) och en vanlig (32×32). Med lite lappande med mindre 16×32-plattor var det inga problem att passa ihop 80×80 utan att behöva kapa något. Det lämnar en knopp runtom skivorna för hållare.

Själva hållarna var också enkla att bygga. Det finns en väldigt praktisk bit, nummer 2653 (markerad ovan), som sitter stadigt och har en kanal halvvägs in. Med en sån upptill och nertill ryms skivan precis centrerad över 40 knoppar. De kunde mestadels bara monteras direkt på basplattorna. Eftersom kanalen är en tile hög gör det inget att basplattorna är ihoplappade av diverse tiles heller. Den översta raden behövde dock höjas en plate, för att rymmas över fästena. Det gör att de övre två skivorna lutar utåt en liten, liten aning, men de sitter så stabilt att det inte bör vara ett problem.

Jag var dock tvungen att göra en modifikation på den nedre raden. Jag ville ha ”A Night at the Opera” i ramen, men min utgåva var dubbeltjock och rymdes därför inte i den vanliga lösningen. Där byggde jag istället en variant med låga paneler upptill (de tiles som håller ihop de två raderna täcker och håller inne skivan) och dubbelhöga paneler nertill. Det ger ett aningen större vridmoment, men med fyrtio knoppars fästkraft bör det hålla för en skiva. Annars lär jag märka det. Ramen klarade i alla fall av att skakas rätt rejält. Sen var det bara att montera upp det hela. Två vanliga betongkrokar var fullt tillräckligt.

Det är förstås inte gratis. Även om jag hade basplattorna sedan förut (de kostar annars 119 till 199 kronor numera) gick de svarta bitarna på ungefär 300 kronor på Bricklink. Men en färdig ram kostade minst lika mycket och då skulle jag inte få den som jag ville ha den. Så som vanligt blev Lego det lämpliga valet.