Linda och Valentin har funnits med mig nästan så länge jag kan minnas. Min första stora ånger över att inte har köpt något var när jag lät bli att köpa den danska översättningen av uppslagsboken, 1994. Albumen samlade jag sakta men säkert på mig under senare år, för att komplettera det fåtal jag hade fått tag på ursprungligen. Jag har tappat räkningen på hur många serieaffärer jag har stått och bläddrat bland de gamla albumen i, för att bara hitta någon enstaka del som ofta är alldeles för dyr. En annan stor ånger över att inte ha köpt något var när jag hoppade över Tåg till Cassiopeja, tag plats, för sisådär 600 kr. Betydligt mer än så får man betala för den delen.
Tills nu, förhoppningsvis. Cobolt Förlag har börjat ge ut sprillans nyöversättningar av hela serien, inklusive de delar som hittills bara funnits på franska. Albumen samlas tre och tre (eller fyra i mitten av serien) i inbundna volymer, som förutom själva seriena även innehåller lite bakgrundsfakta. Samlade Äventyr 1 börjar med en presentation av hur Jean-Claude Mezieres och Pierre Christin återstartade sin barndomsvänskap under sextiotalet under en resa till USA, och hur de påbörjade arbetet med Linda och Valentin. Det finns också en avdelning som inte alls särskilt diskret försöker påpeka att Star Wars har stulit mycket av sina ikoniska scener från den franska serien, men så här i efterhand kan vi väl bara konstatera att segraren skriver historien. Fråga bara det likaså franska banbrytande Alone in the Dark.
Den första delen är De onda drömmarna. Jag hade bara den franska versionen och missade mycket av detaljerna i berättelsen, men det är också en ganska simpel historia. Trots sitt science-fiction-upplägg utspelar sig äventyret år 1000, där tidsagenten Valentin kommer till medeltiden i jakt på en skurk. Det är ganska enkelt tecknat och påminner om äventyren med Johan och Pellevin eller Percevan. Men det är kul att ha fått se ursprunget på svenska.
Del två är Det stigande vattnets stad, och introducerar många av de teman som kommer att återkomma längre fram i serien. Den framtida världen bygger på att en kärnvapenkatastrof inträffade 1986, och Linda och Valentin reser dit för att hitta samma skurk som i det första äventyret. Här börjar serien mogna och allt eftersom serien pågår blir teckningarna allt mer detaljerade, för att få mer av sin senare stil. Men det är också stora skillnader på den här och den reguljära albumutgåvan från 1978 (eftersom svenska förlag på den tiden ryckte på axlarna åt kontinuitet). Serien publicerades först som två separata delar och hade totalt fyra ytterligare sidor, utplacerade i historien. Det är väl egentligen inget viktigt som händer och i gengäld försvinner någon enstaka serieruta som sammanfattade en del, men ändå en märkbar skillnad.
Del tre, De tusen planeternas rike, är en mer fristående historia av typiskt slag: Linda och Valentin besöker en ny värld, stöter på någon sorts konflikt och reder ut det hela genom hjältedåd och sunt förnuft (av Valentin respektive Linda). Det är inget av de bättre albumen men en klassisk science-fiction-historia fylld av sprudlande fantasi, enormt omväxlande miljöer och den sortens kreativa design som senare skulle inspirera Lucas verk.
Björn Wahlberg, som tidigare nyöversatte Tintin, är mannen bakom även denna serie. Översättningen är bra överlag och säkert mer exakt, men liksom när Lord of the Rings översattes på nytt tycker jag att en del av charmen försvann. Valentins ursprungliga utrop när han anländer till det förstörda New York och kommer ut från frihetsgudinnans fackla är typiskt gammaldags charmtöntig: ”Men vad nu… statyeländet välter ju!” Men när vi ändå håller på och ändrar, så hade det varit bra om den ursprungliga skandinaviska slarvöversättningen av huvudkaraktärerna hade fixats till. Här är väl problemet att deras namn utgör titeln på serien, men om Bilbo Bagger kan bli Bilbo Secker så borde Linda och Valentin ha fått bli Laureline och Valerian som i resten av världen.
Hur som helst, det är en snygg samling av tre album i en utmärkt serie, med knivskarpt tryck och en gedigen översättning. Om du gillar den här serien är det ett perfekt läge att äntligen få tag på alla delar och slippa leta dig förtvivlad efter de senare Carlsen-albumen. Nu håller jag bara tummarna för att Cobolt lyckas få ut hela alltet. Nästa del släpps den 22 september, och kommer att innehålla Stjärnlös värld, Kampen om Teknorog och Härskarens fåglar. Cobolt passar också på att hälsa att självaste Mezieres kommer att vara på bokmässan i Göteborg i samma veva – det är en autograf jag verkligen skulle vilja ha tag på.
”Den framtida världen bygger på att en kärnvapenkatastrof inträffade 1986…”
Kusligt. Tjernobyl, någon?
Hata ”Secker” (och ~90% av alla andra översatta namn, exempelvis Strimlaren och alla lama latinska namn på företeelser i BlazBlue*). Använd namnregister eller i värsta fall fotnoter för att översätta eller förklara egen-/ortsnamn.
”Archenemy” (en grupp om tio magiska vapen) -> ”Nox Nyctores” (~ ”nattens natt”)?
”Jutsushiki” (”skill formula”, den mycket vanliga konsten att på vetenskaplig väg använda sig av en särskild sorts energi) -> ”Ars Magus” (”magikonst”)… när ”riktig” magi endast behärskas av två-tre karaktärer i hela BB-världen?