Häromdagen dök det upp väldigt detaljerade bilder på vad som sades vara handkontrollen till Nintendos nya konsol med kodnamn NX. Som en del patentbildar har visat bestod den nästan helt och hållet av en skärm, med två analogspakar på sidorna och några rullknappar ovanpå. Och den var gräslig. Inte nog med att den såg ut som Stewie Griffins huvud, vad är det för idé med att ha spakar mitt i en skärm? Det är snäppet bättre än att ha såna där hemska skärmspakar som alla mobilspel envisas med, men vad får man ut av lite ytterligare skärmyta utanför? Ett justerbart interface? Och att tvingas spela utan riktiga knappar utan bara virtuella sådana skulle få mig att stryka NX från önskelistan på en gång. Jag hoppas fortfarande på klassiska upplevelser från Nintendo, men att behöva spela Metroid med vad som i praktiken är en mobilskärm skulle förmodligen driva mig till våldsdåd.

Båda prototyperna som visades var lyckligtvis fejkade av kreativa personer som råkade ha tillgång till 3D-skrivare. Dels visar de hur coola dessa är nu för tiden (det mesta som tillverkas får prototyper direkt från datormodellerna), och dels visar de att man verkligen inte kan lita på något längre, förrän en representant (noga kontrollerad så det inte är någon cyborgklon) visar upp den på scenen på E3.

Men det visar också att mitt intresse för NX är rekordlågt. Jag blev inte ens besviken utan reagerade mest med ett ”jaha?”. Det var också därför jag inte ens skrev något om den. För även om Nintendo inte slösar sin tid och mina pengar på en oanvändbar handkontroll (igen) så ska det extremt mycket till för att jag ska hoppa på Mario-tåget igen. Jag vet inte ens om det räcker med ett nytt Metroid. Inte om det är i Prime-stil. Star Fox vågar jag inte lita på eftersom Nintendo uppenbarligen förstör det varje gång. Och jag har inte köpt ett Mario-spel sedan Galaxy, inget Zelda-spel sedan Link’s Awakening och jag kunde inte bry mig mindre om Pokemon eller Donkey Kong.

Något som däremot skulle få mig att hoppa på, och detta är förstås en fullständigt orealistisk förhoppning, är om Nintendo skulle göra en NES 2. Inte nödvändigtvis enbart 2D eller 2.5D, men spel som följer samma upplägg. Visst, nya Zelda skulle få vara tredimensionellt fortfarande och det skulle finnas lite blandade äventyr, men inga såna där mastodontprojekt som tar fyra år att utveckla. Den skulle först och främst ha titlar som känns traditionella, som Bloodstained, Mighty no 9 och Indivisible, men också, och detta är själva huvudsyftet: Nintendo skulle få Capcom att göra ett nytt Mega Man, Konami att göra ett nytt Castlevania (och Suikoden), Sega att göra nya Virtua Fighter, Crazy Taxi och många andra. Kort sagt skulle de allt det som Sony och Microsoft har börjat göra (framför allt på förra E3) och visa vem som verkligen tänker mest på spelfansen. Alla Kickstarters har visat att det finns ett enormt intresse för solida, klassiska spel. Om Nintendo kunde lägga lite av sitt finansiella krut på att göra den ultimata gamerkonsolen så skulle jag sälja min Xbox One ögonaböj och troligen förpassa Playstation 4 till andraplatsen.

Men uppriktigt sagt – hur sannolikt är det?