Alltså, en bieffekt av att Sverige har ett gäng riktigt skickliga utvecklarstudior är att vi börjar få en rätt hyfsad kanon av spel som också faktiskt utspelar sig i Sverige. Jag minns Krater, som var ett hyfsat peka-klicka-rollspel med massvis av röda stugor. Sen har vi Brothers: A Tale of Two Sons som lutade mer åt Elsa Beskow-sagovärldar blandat med Astrid Lindgren men ändå hade en mycket svensk ton. Och så Unravel, som var Västerbotten i makroförstoring: The Game.

Nu drar Avalanche igång Generation Zero, som ser ut att vara en relativt normal co-opshooter men istället för zombier eller dylikt så är fienderna gigantiska robotar, som hämtar massvis med inspiration av illustratören Simon Stålenhag. Och som bakgrund till allt det här pangandet finns hederlig svensk landsbygd och villaområden, hämtade direkt från slutet av åttiotalet, komplett med Walkmans, gamla Saabar och Ingvar Carlsson (alltså, trodde chansen att hans namn skulle dyka upp i ett actionspel 2018 var ganska lika med noll). Uppenbarligen inträffar någon sorts apokalyps i anslutning till Berlinmurens fall 9 november 1989.

Även om genren intresserar mig föga så är det här ett spel som bara måste spelas. Avalanche (som dessutom pysslar med Rage 2 nu) är ju också riktigt skickliga, så hantverket lär det inte vara något fel på.