I år är det tio år sedan Transformers lockade mig och många andra tillbaka till samlarskaran genom att släppa en rad läckra nyversioner av gamla favoriter. Sedan dess har jag samlat relativt regelbundet, även om jag har trimmat samlingen på senare tid. Med facit i hand tänkte jag presentera de tjugo allra bästa Transformers som har släppts under dessa år.

15. Movie Bumblebee (2007)
Så här i efterhand kan man väl konstatera att Transformers-filmerna inte bjöd på många höjdpunkter designmässigt. De såg mest ut som Terminators som hade hällt superlim över sig och sedan gjort frivolter genom ett skrotupplag. Men Optimus Prime och Bumblebee var både nyskapande och klassiska på samma gång, och medan Optimus Prime fick vänta till nästa film på en strålande leksak fick Bumblebee en fullträff direkt. Det märktes att han var frontfiguren – designen och konstruktionen är fulländad. I en pytteliten bil ryms en avancerad förvandling som ändå är enkel tack vare genialt placerade kugghjul. Med utmärkt poserbarhet och lagom mycket vidhängande bildelar (som skapar en mer gammaldags Transformers-känsla) var han perfekt från första början, och alla senare försök blev försämringar.

14. Henkei Skyfire/Jetfire (2008)
Ännu en klassiker var Jetfire, som var rätt rejält omdesignad från sitt original (som var hämtat från Macross), men behöll mycket av de ikoniska dragen. Den nya Jetfire hade överdimensionerade raketer på ryggen, en valfri hjälm och en snygg vitröd färgsättning. Men jag använde min Jetfire till ett annat projekt, att måla om honom till Dreadwing som hade en liknande form och som Hasbro själva hade gjort en exklusiv och svindyr version av. Senare köpte jag den ännu mer stilrena japanska versionen Skyfire. Trots en simpel förvandling var Jetfire en fantastisk figur, och att han var fullastad med vapen gjorde honom till en väldigt klassisk superhjälte-mecha. Vilket förstås passar utmärkt med tanke på hans ursprung.

13. Universe Inferno (2009)
Inferno var en gammal sidofavorit, mycket tack vare att jag hade originalet. Den nya tolkningen blev dels en mer realistisk brandbil och var en grövre, stadigare gestalt som behöll mycket av sina ursprungliga drag. Senare gjordes samma figur om till Grapple och Hot Spot, men de blev inte riktigt lika bra. Inferno är stadig, rejäl och tung, och med en massa smarta paneler som fälls ihop och stoppas undan lyckas han vara en betydligt mer detaljerad och realistisk brandbil än sin ursprungliga version från åttiotalet – där händerna förvarades separat och armarna bara låg på flaket.

12. Generations Jazz (2010)
Den allra bästa klassikern (vilket i och för sig är en liten spoiler för resten av listan) var en ny version av en av de mest älskade figurerna, Jazz. Det var som om Takara hade lärt sig av både Binaltech-serien och filmfigurerna och sedan använt det för att göra en strålande version av Jazz. Den kompakta bilformen rymde en perfekt proportionerad robot som till råga på allt rymmer en cool gimmick från TV-serien. Ansiktet är också strålande, med precis rätt kaxighet. Hade jag bara köpt den dyrare och ännu bättre japanska utgåvan på en gång hade den varit ännu högre på listan.

11. Masterpiece Optimus Prime (2011)
Anledningen till att den första Masterpiece Optimus Prime inte kom högre är förstås att Takara gjorde ett nytt försök och utklassade den med råge. MP-10 Optimus var snäppet mindre och saknade metalldelar, men i gengäld var designen ännu mer trogen originalet, proportionerna strålande och förvandlingen ännu smartare. Den nya Optimus hade en perfekt truckform (en kompromiss som den förra inte riktigt klarade), hade som standard även sitt släp och kunde till och med gömma sitt vapen i ryggen. Hade Optimus varit min favorit (som han är för många andra) hade det här varit den bästa Transformern någonsin. Nu är han bara fullständigt genial.