Trots rådande världsläge fortsätter Hasbro att prångla ut leksaker av hög kvalitet, och med de två senaste tillskotten tänkte jag att det var läge att berätta lite mer. Earthrise är alltså den andra delen av War for Cybertron-trilogin, och där den första delen, Siege, hade futuristiska varianter av alla karaktärerna, så kör Earthrise stenhårt på nostalgi, och alla hittills visade figurer är närmast exakta tolkningar av de gamla figurerna.

Jag har sedan länge slutat köpa på mig ”allt” och fokuserar bara på favoriterna. Två av dessa är Grapple och Hoist, som har det gemensamt att de dök upp samtidigt som min absoluta favorit Smokescreen och därför blivit favoriter by association. Jag hade aldrig dem som barn men köpte på mig båda under senare år, men numera är de sålda igen. Jag gjorde också egna hemmålade versioner under Alternators-eran, och både fick faktiskt lite mer fria tolkningar för typ 5-10 år sedan, så det är inte jätterariteter.

Skillnaden är alltså att det här är första gången som båda har sina exakta originalformer, bara i uppdaterade versioner. Grapple är en avlång kranbil baserad på den första Mitsubishi Fuso-leksaken, medan Hoist blir en liten kompakt bärgningsbil. I båda fallen är förvandlingen också nästan exakt som förut, bara bättre och mindre sladdrigt. Grapple fick ju också en Masterpiece-version, och något sånt där magiskt infällande av kranbommen in i ryggen på honom är det inte tal om här, men i övrigt känns han extremt lättlekt och solid. Hoist är aningen bökigare och armarna hänger lite godtyckligt under bilen trots att det är gott om utrymme kvar under motorhuven.

I robotform är båda strålande. På Grapple saknas helt den här seriens koncept att kladda dit en massa silverfärg och låtsas som att det är ”nötning”, men mitt exemplar har en lite skadad Autobot-logga så den är inte helt perfekt. Hoist har lite färgkladd på armarna, men i gengäld en väldigt snygg effekt runt motorhuven som verkligen ser ut som nött metall.

I originalform hade båda lösa händer och utbytbara kanonarmar. För Grapple går det att vända någon av händerna inåt och koppla dit en pipa eller ett nytt tillbehör med fyra klor som kanske egentligen bättre passar till namnet än den lilla kroken på hans kran. Hoist har istället en lite överdimensionerad kanongrej som han håller i ena handen och som påminner om hans ursprungliga. Som bärgningsbil har han också en utfällbar släde som går att koppla till vissa andra ramper och grejer i serien, men komiskt nog är den precis lika sladdrig och svår att fästa ordentligt som G1-originalets.

Båda är riktigt tjusiga och enormt poserbara robotar. Kanske onödigt poserbara eftersom båda är mekaniker och ingenjörer snarare än krigare. De var sällan med och slogs, och medan Grapple faktiskt byggde Omega Supreme så var Hoists största prestation att svetsa ihop en ljusrigg ovanför inte-Bruce Springsteen. Något som för övrigt kommenterades i en av många briljanta dialoger under More Than Meets the Eye-eran.

SUNSTREAKER: Just – stop – talking!
SWERVE: I’ve hardly said a word! I’ve been listening to Hoist tell us about Blurr winning the Ibex Cup!
SUNSTREAKER: What?! That wasn’t Hoist, that was you!
SWERVE: Was it?
SUNSTREAKER: I wouldn’t mind all the chatter, but half the time it’s dig, dig, dig, have a go at Sunstreaker. Why not pick on – on Hoist for a change?
SWERVE: Hoist? Nah.
SUNSTREAKER: Why? Why not?
SWERVE: Look at the guy! I’ve got nothing to work with! If someone said to me, ”That Hoist, what’s he like?” I’d say, ”He’s green.” And if they said, ”No, but what’s he really like?” I’d say, ”He’s green and he’s got a tow line.”
HOIST: I’m right here, you know.
SWERVE: No offense, Hoist.
HOIST: Offense taken! Offense massively taken!
You know why you can’t get a handle on me? Because I’m an ordinary person. I’m normal. I’m just a mid-ranking maintenance engineer who takes each day as it comes. I’m not particularly chatty, handsome or clever, but you know what? I get by. I manage. So don’t dismiss me just because – unlike all your pals on The Lost Light – my personality isn’t the product of a crippling psychological disorder.
SWERVE: … You are green, though.

Och detta var dagens rekommendation att läsa IDW:s Transformers-serier. Men åter till de här figurerna.

Att få tag på dem är inte så värst svårt, även om leksaksbutikerna börjar vara få i Sverige. Jag köpte mina från Amazon men exempelvis Heromic.se ska få in dem. Hoist är en deluxe och kostar dryga 300, medan Grapple är en större voyager och går på 450, men för båda känns de värda pengarna. Hoist är aningen ihålig, men i gengäld är han betydligt större än de flesta i samma prisklass. En sak som däremot stör mig är att Hasbro siktar alltför hårt på den tecknade serien. Hoist var till stor del kromad som leksak, men förenklades till vitt i tv-serien, och fick svart huvud av någon anledning. Grapple, som hade svart huvud, blev istället orange. En gång i tiden hade jag genast dragit fram färgburkarna för att fixa det här, men numera nöjer jag mig med vad vi får. Och hoppas nu bara på att det blir en Masterpiece Hoist framöver någon gång.